För dig eller för mig?

 Hade en diskussion med en vän igår b.la om att publicera sig själv och sitt känsloliv på diverse internetsidor vilket fick mig att ta en liten funderare. Ställde mig själv frågan om jag bloggar för min egen eller för andras skull, svaret jag kom fram till är att jag allra mest bloggar för min egen skull. Självklart är det fritt att välja att läsa bloggen men jag gör inga fanatiska ansträngningar för att få folk att göra det. Det spelar mig egentligen ingen roll om det är 1 eller 1000 personer som läser. Det jag skriver är ju vad jag tycker och tänker om saker och ting, självklart kan folk kommentera det men de kan aldrig nånsin tala om för mig att det är rätt eller fel för det är det bara jag som kan avgöra. 
 Vad gäller de privata aspekterna av mitt liv så avslöjar jag inte ens en bråkdel här. Det finns ju olika uppfattningar om vad som är privat och det är också skillnad mellan att vara personlig och privat, nån kanske tycker att det jag skriver är jtteprivat medans jag inte alls tycker det etc. Dock skulle jag aldrig publicera nått som är känsligt för mig eller andra, jag publicerar heller inte personers hela namn eller andra uppgifter som kan få folk att känna sig obekväma. Kort och gott så skulle jag aldrig publicera nått som kan skada mig själv eller någon annan och skulle jag råka göra det så skulle jag omedelbart ta bort det.
 Jag har inget behov av att vara bloggaren som alla vet vem det är och att sitta och dikta upp inlägg som ska passa den stora massan, det är enligt mig bara falskt. Jag har heller inte ett superglammigt rockstjärneliv att skriva om. Anser inte att jag behöver dokumentera varenda fika jag tar med mina vänner eller hur mycket jag har festat den senaste månaden osv.
 Jag skriver alltså sådant som jag själv har en åsikt om när det passar mig och som det passar mig för att jag tycker om att sätta ord på vad jag känner. Att skriva är terapi helt enkelt!

//A

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0